Förståelse för Fotosensibilitet hos hästar: Vad det är och hur man förhindrar det

Precis som alla djur kan hästar drabbas av hälsoproblem. Ett mindre känt problem är fotosensilbilitet, ett tillstånd där hästens hud blir överkänslig mot solljus, vilket leder till solbränna, utslag eller till och med blåsor. I allvarliga fall kan även levern bli drabbad. Att förstå och förebygga fotosensibilitet är avgörande för god hästhälsa, här i Sverige finns det vissa växter som du bör ha koll på.

Vad är Fotosensibilitet?

Fotosensibilitet hos hästar uppstår när deras hud blir överdrivet reaktiv mot solljus, specifikt ultravioletta (UV) strålar. Detta händer vanligtvis på grund av en reaktion med specifika kemikalier som finns i hästens kropp. Resultatet kan bli smärtsamma hudskador, främst drabbande delar utan mycket päls, såsom mulen, runt ögonen, öronen, ballområdet bak på hoven och ibland fläckar på kroppen.

Varför Utvecklar Hästar fotosensibilitet?

Fotosensibilitet hos hästar är vanligtvis ett sekundärt tillstånd som orsakas av intag av vissa giftiga växter. Dessa växter innehåller ämnen som, när de har intagits, kommer in i hästens blodomlopp och reagerar med solljus. Denna reaktion frigör energi som kan skada hudceller, vilket leder till smärtsamma sår eller blåsor.

Giftiga Växter att Undvika

Det finns flera växter som kan bidra till ljuskänslighet hos hästar:

Alsikeklöver: Orsakar ökad ljuskänslighet och kan ge hudskador, särskilt på områden med lite pigment. 

Johannesört: Ger ökad känslighet för solljus och kan leda till hudproblem hos hästar med ljus päls. 

Lupiner: Kan orsaka leverskador och fotosensibilitet, särskilt om de är angripna av mögel. 

Myrlilja: Kan orsaka leverskador och ökad känslighet för solljus, och kan även ge andra giftiga effekter. 

Bovete: Kan orsaka fotosensibilitet. 

Björnloka och Jätteloka: Kan ge fotosensibilitet.

Slöjsilja: Kan ge fotosensibilitet. 

Stånds: Ger leverskador som kan leda till ökad ljuskänslighet. 

Korsört: Orsakar leverskador och ökad ljuskänslighet. 

Hundtunga: Orsakar leverskador och ökad ljuskänslighet. 

Vattenstånds: Orsakar leverskador och ökad ljuskänslighet. 

Att förebygga ljuskänslighet

Att förebygga fotosensibilitet innebär några viktiga steg:

1. Regelbundna betesinspektioner: Inspektera betesmarker och närliggande fält ofta för giftiga växter. Att avlägsna eller hägna in dessa växter kan förhindra oavsiktligt intag.

2. Tillskott av kosten med försiktighet: Även om vilda växter är en primär oro, säkerställ att hö, spannmål och tillskott är fria från skadliga botaniska ämnen.

3. Tillhandahåll skugga: Försäkra dig om att hästar har tillgång till skuggiga områden, särskilt mellan sen förmiddag och tidig eftermiddag när solen är som starkast.

4. Använd skyddsutrustning: Överväg att använda flugmasker med UV-skydd eller lätta, andningsbara täcken för att skydda känsliga områden.

5. Övervaka din häst: Kontrollera regelbundet din häst för tecken på hudirritation eller ovanligt beteende som kan indikera obehag eller sjukdom.

6. Konsultera med en veterinär: Om du misstänker att din häst upplever ljuskänslighet, kontakta en veterinär omedelbart. De kan ge råd om behandling och sätt att hantera tillståndet.

Fotosensibilitet kan vara obehagligt för hästar, men med rätt kunskap och proaktiva åtgärder är det helt hanterbart. På EQUNIQUE är vi engagerade i våra hästkompanjoners hälsa och välbefinnande. Genom att hålla oss informerade och uppmärksamma kan vi säkerställa att våra hästar njuter av utomhusvistelse på ett säkert och hälsosamt sätt.

2 reaktioner på ”Förståelse för Fotosensibilitet hos hästar: Vad det är och hur man förhindrar det”

  1. Kan fotosensitivitet ge bestående men som inte syns efter att utsidan är läkt? Ex höga ck värden eller annan skada på inre organ?

    1. Ja, i vissa fall kan fotosensitivitet (fotosensibilisering) hos häst ge följdproblem som kan finnas kvar även när huden ser läkt ut, men det beror mycket på orsaken till fotosensitiviteten och hur allvarlig reaktionen var.

      1) Kan det ge bestående men inne i kroppen?
      Det vanligaste är att skadan är begränsad till huden, men det finns två viktiga undantag:

      A. Sekundär (hepatogen) fotosensibilisering – kopplad till levern
      Om fotosensitiviteten beror på att levern inte kan göra sig av med ämnet phylloerythrin (en nedbrytningsprodukt från klorofyll), kan hästen få fotosensitivitet som en del av en underliggande leverskada (t.ex. från vissa växter, mögeltoxiner, infektion/inflammation i lever/gallgångar).
      I sådana fall kan huden läka men leverpåverkan kan kvarstå och syns då på blodprov (t.ex. GGT, GLDH/SDH, ASAT och ibland bilirubin, gallsyror).

      B. Primär fotosensibilisering (t.ex. vissa växter/ämnen) – oftast utan leverpåverkan
      Då är det mer “gift/ämne i kroppen + sol” som ger hudreaktion, och när exponeringen upphör läker det vanligtvis utan inre bestående skador.

      2) Höga CK-värden – kan det hänga ihop?

      CK (kreatinkinas) är en muskelmarkör, och fotosensitivitet i sig brukar inte ge högt CK direkt. Men CK kan ändå bli högt i samband med ett fotosensitivt skov, till exempel om hästen:
      – har haft kraftig smärta/stress, skakningar eller “spänning” i muskulaturen,
      – har legat mycket/varit stel eller rört sig onormalt p.g.a. hudsmärta,
      – samtidigt har en separat muskelproblematik (t.ex. korsförlamning/tying-up), elektrolytrubbning eller annan sjukdom.

      Om CK är högt är det därför klokt att tänka: antingen sekundärt till stress/smärta, eller ett parallellt problem snarare än att fotosensitivitet ensamt orsakar det.

      3) Andra inre skador man vill utesluta

      Beroende på misstänkt orsak kan veterinär vilja kontrollera:
      – Lever: GGT, GLDH/SDH, ASAT, bilirubin, gallsyror (ev. ultraljud).
      – Inflammation/allmäntillstånd: blodstatus, SAA/fibrinogen.
      – Muskler (om CK/ASAT är höga): CK-trend (omprov efter vila), elektrolyter, ev. myoglobin i urin om misstänkt rhabdomyolys.
      – Njurar: kreatinin/urea om man misstänker sekundär påverkan (ovanligt men kan vara relevant vid svår muskelskada).

      4) När är risken större för “dolda” följder?

      – Om hästen hade allmänsymtom: slöhet, nedsatt aptit, viktnedgång, kolik, feber.
      – Om fotosensitiviteten var utbredd/svår eller återkommer lätt.
      – Om blodprov visar förhöjda levervärden eller ihållande ASAT (som kan komma från både lever och muskler).
      – Om det finns misstanke om intag av levertoxiska växter eller mögelangripet foder.

      Praktiskt råd
      Om din häst haft fotosensitivitet och du oroar dig för bestående men: be veterinären om ett blodprovspaket med leverprofil + muskelenzymer och gärna ett omprov efter 1–2 veckor (särskilt CK/ASAT) för att se om det normaliseras.

      Vi rekomenderar att ta kontakt med Kerstin Bergvall SLU i dessa fall.

      Hälsningar Jennie Team EQ

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Varukorg
Rulla till toppen